 |
|
Annat som kan vara kul att kolla in:
C600 tekniska data
C600 Broschyr
C600 Bruksanvisning
Servicemanual C605
Modifiering av manapp C600 för användning av lysdioder
|
C600-sidan C600 är en radio som tillverkades av SRA (senare Ericsson) under åren 1979 - 1991. Radion var mycket före sin tid med många avancerade systemfunktioner som konkurrenterna saknade. Den modell som tillverkats i störst serier är Maxicommodellen som har 7 LED-siffror och full knappsats. Det finns också några "snik-modeller" med färre knappar och reducerad display. Radion
Kodpluggen
Kodpluggen innehåller ett bipolärt prom på 4 x 512 bitar (4 x 256 för äldre pluggar). Pluggen kan brännas en gång, blir det fel så är det bara att slänga den. På sluttampen av C600:ans livstid fanns omprogrammerbara kodpluggar som innehöll ett EEPROM och kunde alltså omprogrammeras hur många gånger som helst. Värt sin vikt i guld i dag. Problemet med kodpluggar i dag är att de är svåra att få tag på och är dyra. Inte så många personer har rätt kunskaper och rätt verktyg för att programmera en kodplugg heller. Lite hjälp kan jag ändå bistå med. Jag har ett litet DOS-program för att editera kodpluggar. Skulle du vara lycklig ägare av en omprogrammerbar kodplugg så är detta program guld! Man kan enkelt ändra frekvenser i en plugg men du måste veta vilka kristaller som sitter i radion. Du måste givetvis ha tillgång till en prombrännare och en adapter för pluggen. Inte alla prombrännare fixar detta, en brännare som jag vet funkar är Dataman S4 inställd på SEEQ 2864. Programmet finns att ladda ner här. Till alla program finns naturligtvis en disclamer, även till detta. Läs noggrant här. Produktnyckeln Radion har en lite krånglig "produktnyckel" som finns tryckt på en etikett på varje radio. Med hjälp av den kan man läsa ut vad det är för typ av radio man har stött på.
Kristaller För att klara ut vad din C600 klarar för frekvenser måste du först ta reda på vilka kristaller som sitter i den. Kristallerna brukar betecknas Y, X och O. Det är inte säkert att det finns alla tre kristallerna i radion det kan vara två eller bara en. Varje kristall ger ett frekvensband på ca 3 MHz för antingen sändaren eller mottagaren. En radio med tre kristaller kan till exempel ha två mottagarband och ett sändarband (eller tvärtom). Om sändaren är av sk FMO-typ (kallas ibland slingsändare) så genererar varje kristall både sändar- och mottagarband.
Vilken typ av sändare? Om radion är utrustad med sk FMO-sändare så kan varje kristall ge både sändarband och mottagarband vilket är en fördel. Det kan i en simplexradio innebära tre sändarband och tre mottagarband på VHF (två band på UHF). Om det är en duplexradio så används FMO-oscillatorn för att generera duplexavståndet, dvs avståndet mellan sändarens och mottagarens frekvens. FMO:n innehåller en kristall och frekvensen brukar anges på en pappersetikett på den blanka burken. På en simplexradio med FMO-sändare är oftast FMO-frekvensen 10,7 MHz eller 21,4 MHz vilket är samma som radions MF (mellanfrekvens). För att se om din radio har FMO-sändare eller inte kolla bilderna nedan eller kolla typetiketten på baksidan av radion.
Hur kollar jag vilka frekvenser radion klarar av? Först läser du vad det står på kristallerna X, Y och O. Sedan räknar du ut möjliga frekvenser för en kristall i taget enligt följande formel: Lägsta mottagarfrekvens i MHz
= (Kristallfrekvensen * faktor) + MF + 1,25 Lägsta sändarfrekvens i MHz =
(Kristallfrekvensen * faktor) + 1,25 Skulle det vara en radio med FMO-sändare där FMO:n ligger på samma frekvens som MF:en (vanligast) då skippar man att räkna ut sändarfrekvenserna, de blir nämligen samma som mottagarfrekvenserna!
Exempel: Kolla vad en kristall på 66,7625 MHz kan användas till i en C602 med standardsändare. Lägsta mottagarfrekvens = (66,7625
* 1) + 10,7 + 1,25 = 78,7125 MHz Lägsta sändarfrekvens = (66,7625 *
1) + 1,25 = 68,0125 Hela C600 servicepärmen med alla beskrivningar och kretsschemor:
|
C600
finns på tre frekvensband 80, 160 och 400 MHz. Radion har en
begränsad frekvensgenerator som bara klarar en liten del av varje
frekvensband. Maximalt 3,75 MHz kan täckas. Emellertid finns sk.
trebandare där radion kan täcka tre sådana delband på 3,75 MHz
vardera ( 2 delband på UHF). Varje delband fordrar en speciell
styrkristall. Radion är ofta försedd med en sk FMO
(frekvensmodulerad oscillator), denna gör att man kan ha tre delband
på både sändare och mottagare. FMO:n gör det också möjligt att
arbeta i full duplex vilket var ovanligt för en mobilradio på den
tiden. Och är det fortfarande tror jag. C600 är en gammal
konstruktion från sjuttiotalet som har överlevt och sitter än i dag
i många lastbilar, bussar, polisbilar och brandbilar i många länder.
C600 ersattes omkring 1990 av Ericsson C700.
En
unik egenskap med C600 är kodpluggen. Iden med kodpluggen är att en
användare ska kunna ta med sig sin kodplugg och sätta i vilken som
helst av firmans bilar och på så sätt få med sig sina personliga parametrar. Så
långt fungerar det ok. Om alla radio är lika. Man skulle ju lätt tro
att man kan ta vilken kodplugg som helst och sätta i vilken radio
som helst och få med sig alla egenskaper. Så bra är det tyvärr inte.
Radion måste var bestyckad med rätt logik, rätt kristaller, trimmad
till rätt delband osv för att det ska funka. Redan i nästa
radiomodell, C700, gick man ifrån iden med kodpluggar.
